Vita huset pressas på nytt att förklara vad det kände till om Nvidias vd Jensen Huangs påstådda affär med en kinesisk företagsledare som amerikanska myndigheter säger var spion. Frågan aktualiserades igen den här veckan, dagen före ett högnivåmöte mellan USA och Kina. Kongressledamöter säger att de ska kräva besked från administrationen om eventuella utredningar och om åtgärder för att stoppa den påstådda spionens arbetsgivare, ett företag som anklagas för att smuggla avancerade chip till Kina.
Vad visste administrationen – och när?
Enligt en genomgång i maj fick president Donald Trump, under sin resa till Kina, information om att amerikansk underrättelsetjänst hade uppgifter om Huangs utomäktenskapliga relation med den kinesiska företagsledaren. En promemoria, som Axios rapporterat om, skickades också till handelsminister Gina Raimondo med en varning om samma relation. Administrationen har inte offentligt bekräftat att den vidtagit några åtgärder efter varningarna.
Möjliga följder för Nvidia och USA:s politik
Handelsdepartementet uppges skjuta upp ett beslut om att svartlista företaget där kvinnan arbetar, trots anklagelser om att bolaget smugglar avancerade chip till Kina. Om svartlistningen blir av kan Nvidia möta strängare exportkontroller för sina högpresterande GPU:er, som används i stor utsträckning i datacenter och AI-forskning. Tidpunkten är känslig eftersom det kommande toppmötet ska handla om handels- och teknikregler mellan de två stormakterna.
Varför det spelar roll
Om svartlistningen blir verklighet kan det bli svårare för amerikanska företag att sälja Nvidias chip utomlands, vilket potentiellt kan höja priserna på molntjänster som är beroende av dem. För vanliga konsumenter kan det innebära högre kostnader för AI-drivna appar. Händelsen visar också hur personliga relationer kan påverka handelspolitiken och väcker frågor om i vilken utsträckning sådana relationer påverkar regeringens beslut.
