Den 8 oktober 2026 meddelade Anthropic att AI-forskningsverktyget Claude Science hade använts för att skapa den första heltäckande kartan över himlen i ultraviolett (UV) ljus. Astrofysikern Brice Ménard vid Johns Hopkins University vägledde systemet i arbetet med att samla in alla offentliga UV-kartläggningar, kalibrera dem och förutsäga de områden som saknades. Omkring en tredjedel av den färdiga kartan – större delen av Vintergatans plan – fylldes i med AI-baserad inpainting, en statistisk metod som lär sig hur UV-strålning bör se ut utifrån omgivande data.
Så skapades kartan
Claude Science samordnade en grupp AI-agenter som hämtade data från uppdrag som NASA:s GALEX (som täckte ungefär 75 % av himlen) och flera mindre kartläggningar. Agenterna rensade data, tog bort bländning från ljusstarka stjärnor och kalibrerade mätningarna från olika instrument mot en gemensam skala. För områden som inget teleskop hade observerat använde systemet inpainting för att ta fram förutsägelser. Enligt forskaren avviker de i genomsnitt med omkring tio procent från verkliga mätningar.
Därför spelar det roll
Kartan ger lärare och elever en heltäckande bild av UV-fenomen på himlen – stoftmoln, stjärnbildningsområden och supernovarester – som tidigare bara gick att visa som separata utsnitt. För astronomer kan en sammanhängande UV-karta som referens underlätta studier av stjärnbildning och Vintergatans struktur, även om de förutsagda områdena fortfarande behöver verifieras oberoende.
Varför det spelar roll
Elever kan nu se hela himlen i UV-ljus, inte bara fläckvisa områden, vilket gör det lättare att förstå lektioner om stoft och stjärnbildning. Astronomer får en färdig referenskarta som kan minska tiden det tar att samla in och rensa data, men de behöver fortfarande kontrollera de AI-ifyllda delarna mot framtida observationer.
